Ja tänk vad lite oro för hälsan kan göra för min syn på livet...

Sitter här i kväll och tänker över mitt liv...

Med en ganska kraftig övervikt så minskar jag mina år här på jorden - ganska säkert. Lägger jag där till min dåliga kondition så förstärker jag inte direkt mina odds...

Det här borde vara ett enkelt val - god hälsa och en sund vikt - borde ju vara en självklarhet!!!

Måste verkligen börja prioritera mig själv - också !!

Jag vill ju vara en glad och pigg mamma som trivs med mig själv och som orkar hänga med i barnens tempo!

Oooooooohh - varför måste det vara så svårt !!

Svårt ?? säger min far -"Det är bara att bestämma sig!"

...Har varit låg hela veckan...men har nu återhämtat mig något...

Kort kan veckan sammanfattas så här:

-Besked om eventuella cellförändringar...

-Ringde kvinnokliniken och fick besked om att jag skulle bli kallad i Februari...vilket kändes väldigt lång fram i tiden!

-Min snälla svärmor ringde vår privata gynekolog, som jag har gått hos ,men det var väldigt länge sedan... av henne ficka jag en tid direkt på fredag(i går).

-Enligt henne så ska jag inte ora mig...hon såg genast att det var en infektion i det undre livet...

Så nu ha rjag en hel bunt med recept och en återbesökstid i December.

Så det ska nog ordna sig!!!

Eller som min gynekolog så med glimten i ögat:

"Du har så många barn - du ska inte dö!"