... vi skulle träffa goda vänner med barn i kväll...

men tyvärr så har maken insjuknat i feber...synd om honom och om oss andra som hade sett fram emot en trevlig kväll...och att få planera lite inför vår London resa...OM 5 dagar åker vi...

Alldeles uuuunnderrbaaart...och ändå svårt att lämna mina gullungar...

Sonen tycker nog att det är mest orättvist att vi ska få se Big Ben

och inte han...han älskar länder, huvudstäder och flaggor.

Nu sitter maken och barnen och ser på fortsättningen av "Narnia" - "Prins Caspian" - hoppas att den inte är för otäck för vår 7-åring...

Och jag ska laga lite middag - pastagratäng med köttfärssås...

och så ska jag ta had om kycklingfiléerna som vi skulle ha

bjudit på i dag...

Mina flickor laddar också för Körslaget....här hemma röstas det

på "snygg Erik"...

... så hette det väl förr i tiden ;-)

Maken och jag ska ju åka till London om ca 1 vecka...så då blir det verkligen att "bara" tänka på sig själv... ibland känns det nästan som om jag har glömt hur man gör....men det ska bli så skönt ....bara vi är i väg...

För jag är en riktig hönsmamma...vill ha koll på allt till alla... men när vi väl sitter på planet så kan jag ju inget göra...

I dag så har jag också bokat en resa med några tjejer...till den stora staden och trädgårdmässa !

Så nu blir det lite tätt med "egen tid"...men då är ju maken hemma...

Här hemma har lugnet lagt sig, min äldsta dotter är på kalas och de två andra små spelar dator och ser på film...maken jobbar :(

Och jag...

borde städa!

...Ja den frågan fick jag idag

på jobbet (arbetar som förskollärare med 5-åringar)...

Vi var på promenad till en pulkabacke när "J" som gick bakom mig frågar om jag tycker om att måla?

-Ja...svarar jag, vad menar du...hus,tavlor...?

-Men varför har du en sån där mössa?

(Jag har en svart basker som mössa...)

Vad barn är härliga - och drar smarta slutsatser ;-)

...gör vi ju alla !

Men mina två äldsta växte i mitt hjärta!

Sedan när vi var en familj så hände det ofattbara...

jag blev gravid...

Det var SÅ svårt att ta in för mig då...jag kunde inte känna mig glad...jag hade ju min familj...vi var en adoptivfamilj... det var också väldigt jobbigt med alla reaktioner från nära och kära...för de tyckte ju

att det var fantastiskt!

...och det var det ju också - men inte just då...

Vi hade bara varit hemma med vår son i sex månader...han var fortfarande liten...

Det tog säkert fyra månader in i graviditeten innan jag började känna riktig glädje.

Vilka fantastiska barn jag har fått !

... har vi haft i dag ;-)

Nu är maken och barnen iväg till jobb och skola och det blev inte alls så många konflikter...

och vi var uppe lite tidigare än igår...sååå skönt!

Jag har ringt och bokat in ett besök på en specialskola

för barn med kommunikationssvårigheter, jag vet att vår dotter skulle få en väldigt bra skolgång där eftersom de utgår från varje barns enskilda behov i både undervisning och på raster...MEN det som jag är rädd för är att hon ska tappa de kompisar som hon har nu... Det är jättesvårt att veta vad som blir bäst...

Men nu har vi ialla fall besök inbokade på båda skolorna så det känns skönt...och så får vi ta ställning till vad vi ska välja efter det.

... borde jag vara redan nu...

I morse så var det fullt kaos vid frukosten - känns verkligen tråkigt att gå till jobbet efter en sådan start på dagen... Så ambitionen är att vi alla ska vara igång tidigare i morgon...för att slippa stressa...

På jobbet  i dag så var min kollega hemma med sin sjuka dotter,så jag var ensam...går ju bra någon gång ibland...eftersom vi har en ganska liten barngrupp...men inte bra att jobba utan rast... Jag hann i alla fall vara ute i den härliga snön 2 ggr innan jag slutade kl 14:00.

Hade bokat in ett f-samtal med min äldsta dotters fröken idag, och det känndes bra att träffa henne en stund.

Vi bestämde att hon ska skriva ett kort mail till mig på fredagarna om hur veckan har varit...vi får i princip aldrig veta vad som har hänt, eller är på gång i klassen av vår dotter...

Det är många tankar som snurrar kring vår dotters skolgång...hon har bara denna termin kvar innan hon ska

börja åk 6 på en högstadieskola :(

Med allt vad det innebär...och för henne med sin diagnos...

I kväll har maken och jag försökt att skriva en vårdbidrags ansökan...

som vi egentligen skulle ha skrivit i December...

men det är verkligen tungt att skriva och formulera allt som inte "fungerar" och som de inte "klarar av", även om jag vet

om deras svagheter så känns det så tungt och sorgligt att se det

svart på vitt.

Nej! I säng var det- nu.

God natt  !

... på bordet :-)

Det är så vackert...och ger mig så mycket kraft att ha vackra blommor

 i min närhet.

Vi hade middag här på lördagskväll då vi firade makens 47-årsdag...

Alltid lika trevligt att träffas och maten blev riktigt bra!

Vi åt marinerade(citronsaft,soya,timjan,olja,svartpeppar
) strimlade kycklingfilér som vi sedan grilla de i ugnen, potatisbakelser = grovt riven potatis,riven västerbottenost och persiladekrydda på en smördeg som rullades som en rulltårta och skars i 2-3 cm tjocka skivor och som gratinerades ca 15 min i 250grader,sås på creme fraiche och kvibile ädel ost och till det en god sallad med fetaost och rödlök...i efterrätt åt vi kladdkaka á la Rosendal med hallon och vispgrädde ...mmmm

Veckan ser ut som följer:

Må - F-samtal med stortjejens fröken

Lilltjejen har skidor på skolan m lite fika och innebandy på kvällen.

Ti - Min pappa 67år

Stortjejen skridskor och sonen har idrott på skolan och

innebandy på kvällen.

Ons - Möte med teamet för sonen på skolan,

sonen ska åka skidor, Bokbussen kommer till skolan= lånekort x3.

To - Stortjejen åker skridskor och

sonen har innebandy på kvällen.

Fre - Lilltjejen åker skridskor m lite fika.

Stortjejen ska på kalas och så är det skridskodisco i närheten så dit vill nog de två yngsta...

Lö - kommer våra vänner och äter middag hos oss, vi ska

 planera vår London resa...bara 1½ vecka kvar...

Ja så ser en vanlig vecka ut här hemma...

ska försöka att få in lite egen tid för att börja läsa min kurslitteratur...måste ta det med "chiefen" i morgon...

God night !

... snurrar bara fortare och fortare...och jag springer så fort jag kan...och snubblar lite...då och då...

Den här veckan har varit smått hysterisk - både på jobbet och här hemma.

Vet inte riktigt hur jag ska klara av att både jobba, plugga och ta hand om barnen (med sina olika särskilda behov) ,hus och hem och må något sådär bra själv...

Har i dag sökt min chef utan resultat för att få klart med "inläsningsdagar" inför mina dagar på universitetet...

Som tur är - har vi som jag skrivit tidigare väldigt omtänksamma farmor och farfar... i dag när jag "stängde" så  har barnen varit där efter skolan och hela familjen blev bjudna på middag i kväll :-)

I morgon så gäller det att sjunga upp , för då ska barnen och jag gratulera make/pappa som fyller 47 år...