...ja den kommentaren sa min äldsta dotter som ju är adopterad från Korea till vår yngsta dotter som är biologisk när vi pratade om att resa till Korea  och den säger mycket tycker jag....

Hon har jättesvårt att sätta ord på det som hon känner och tycker, så hon pratar i princip aldrig om hur hon tycker att det är att vara adopterad, hon är ju 12 år nu...

Men med de orden så förstår jag ju att hon känner sig annorlunda, att alla "vet" vem hon är, att hon sticker ut...som adopterade barn ju gör...

Jag vet bara inte hur negativt hon tycker att det är... vi vet dock att hon tycker att det är jobbigt att vara i blickpunkten eller att vara i centrum...

När hon var liten och nyss hade kommit till oss så var hon såå otroligt efterlängtad av oss och av mor- och farföräldrar, första barnbarnet på båda sidor....så hon fick väldigt mycket positiv uppmärksamhet...

Vi var dock väldigt pålästa och lämnade aldrig bort henne...det var i princip bara vi som matade och la henne osv....vi var noga med anknytningen...

Hon var förståss som en docka i sina söta kläder, mitt uppdämda behov av att köpa kläder fick jag verkligen utlopp för...så var vi är gick så ville alla prata med henne, på posten, banken, ica ja överallt...och jag kan tro att det blev för mycket för henne...även om vi tyckte att vi höll det på en lagom nivå...

...men som det är nu så är det nästan det värsta som kan hända för henne att dra till sig uppmärksamhet...

nu har vi ju också fått en diagnos på henne, att hon är autistisk...

så jag vet inte om alla denna uppmärksamhet (positiv) som hon har blivit "utsatt" för genom åren hade varit annorlunda om hon inte hade haft de svårigheter som hon har...

Usch det blev djupt och mycket det här....

Men det är tankar som tål att tänkas på...

... om en lååång resa när maken fyller 50 år...

och dit är det snart BARA 2 år .

Maken och jag drömmer om att göra en resa tillsammans med barnen till Kina/Korea...men nu är det ingen av barnen som vill det  vi som har haft såå pedagogiska tankar om denna resa...

att barnen ska få återse sina länder när de är så stora att de minns sin resa samt att vi ska resa innan tonåren och puberteten...

så att de ska kunna relatera till sitt land, veta hur det ser ut där...hur människorna ser ut...vad man äter ...osv...

Vi har också varit noga med att poängtera att det är en semesterresa!!!

Då vi har hört skräckberättelser om barn som har gjort återresor i ung ålder och där barnet har "trott" att det ska bli återlämnat  kanske inte rikigt trott det ...men ändå haft den känslan....stackars barn!!

Men nu verkar det som om det är maken och jag som mest vill åka dit...

så det får kanske bli en resa till Thailand istället...

...det vore också superhärligt!!!

Men vilket fall som helst så är det härligt att drömma och planera!!!

Bulgogin i kväll blev supergod!!

Här kommer receptet om någon vill prova:

Boolgogi - Eldkött

Ca 600 gr utskuren biff i lövtunna skivor. strimla dem gärna om de ska stekas i stekpanna.

Marinad:

1-2 dl japansk soya

3 msk cherry el. rödvin

2 rågade msk strösocker

1 msk rostade sesamfrön el.sesamolja

½ dl finhackad purjolök el. gräslök

2 krossade vitlöksklyftor

1 liten bit krossad färsk ingefära

3-5 stötta svartpepparkorn=en knivsudd, samt smaksalt (Me-Yen)

Bland till marinaden i en skål, lägg ner de tunna köttskivorna och låt dem ligga i 30 minuter. Rör om då och då. Stek köttet i stekpanna med olja, eller grilla det på träkolsgrill.

Servera gärna köttet direkt med Kim-Chi och ris.

Lycka till!!

...eller eldkött

 som det också kallas, en populär koreansk maträtt ska det bli till farsdags middag i dag...

Vi lagade den en gång när vår dotter kanske var 3 år...och så har vi ätit den i Sthlm på resturang , och på adoptionsmiddagar och det är supergott!!

Vi har varit och hejjat på sonen och de vann!!! Just nu spelar han sin sista match så vi håller tummarna för en till vinst!

Nä nu ska här lagas mat, först marinaden....

...era pappor!!!

Mina barns pappa ska firas lite senare idag...nu är sonen och maken på innebandymatch!!

Och i går var vi på fest...kors i taket !!

Det var verkligen länge sedan och dessutom så har barnen sovit över hos farfar´s så det blev liiite sovmorgon oxå - lyxigt!!

Vår son har alltid varit en morgonpigg kille, när vi kom hem med honom så var han 1 år och 3 månader och vaknade varje morgon vid 05:00 - 05:30 tiden...påfrestande efter ett tag  så vi turades om att kliva upp med honom...tills han blev så stor att han kunde vara uppe själv på morgonen...en stund...

Nu är sonen 10 år och 6 månader och han vaknar fortfarande tidigt, 05:30 - 06:00...och vi har nu bestämt sen en tid tillbaka att han inte får kliva upp före sex... vi inser att förutom att han är völdigt morgonpigg så lockar dator, tv och Nintendo och dyl....

När vi pratar med honom och säger att han kan kliva upp och gå på toaletten och sedan gå och lägga sig och somna om...så säger han att han hatar att sova....

För några dagar sedan vaknade jag strax före 05:00...hörde något och klev upp....

då lyste alla lampor, TV:n var på och sonen höll på att blanda saft och äta pepparkakor ...

och vi vet inte HUR länge han hade varit vaken då ...men då släckte vi och han fick gå och lägga sig och då somnade han faktiskt om!!!

Nej nu ska jag och flickorna åka och hejja på sonen!!!

...vara?!

Ja det är nog dags att bestämma sig för mig nu...hur vill jag leva mitt liv??

Jag vill må bra, vara glad och motionera...

I natt kommer gubben hem...då ska jag ta ett snack med honom...

jag måste prioritera mig själv också...annars så kommer jag inte

 att må bra, vara glad och kunna motionera...

Så det så!

Ha en bra dag!!

Carpe diem!

...jag blir galen på mig själv...

Just nu har jag ingen karaktär alls ... det är såå jobbigt att bli besviken

på sig själv....vilket också gör att jag äter ännu mer...

suck!!!

Till försvar så kan kanske min situation här hemma den här veckan vara en liten förklaring...maken är ju utomlands och jobbar... han har varit borta i 5 dagar nu...

Så allt "ligger" på mig,

handla, tvätta, lag mat, duka på och av, plocka efter alla, lägga fram kläder, läxor och framförallt sonens extra träning med hans munmotorik som vi kör intensivt nu i ca 8 veckor, helst varje dag, skjutsa, mm mm

I morgon ska jag dessutom ha samtal med både min äldsta dotters arbetslag och med sonens fröknar...

det är jag/vi som har bett om dem, så det är många tankar

 som snurrar i mitt huvud kring det nu...

I dag har jag också varit till min gynekolog och gjort en fördjupad cellprovskontroll  så jobbigt...svaret hoppas jag kommer om några veckor...men min doktor var ändå positiv...hon trodde nog att det positiva svaret kunde bero på min spiral...

...nu gick det ju inte såå bra med invägningen idag...

ca + 2 kg...sedan förra vägningen!!!

Så nu måste jag dra i handbromsen  om  jag nu har någon...

I går kväll så bestämde jag mig för att ta en promenad, och lämna barnen själva ca 35-40 min...och min lilla fick ett bryt..."jag vill inte vara själv"...men jag hade bestämt mig och såg igenom hennes krokodiltårar...

och mycket rikigt så gick det bra!!!

nu jobb!!

...ja de gör det bra...

Nu när maken är på resande fot så är jag ju mer ensam mamma än vanligt ...och det är mycket som ska göras...allt ifrån att duscha barnen, packa väskor, välja kläder, duka av och på frukost, skjutsa till skolan ...mm mm mm ja listan skulle kunna göras HUR lång som helst...

och så ska ju jag göra mig klar oxå...

Så invägningen glömdes bort här i morse...men det får bli i morgon istället!!!

Men jag ska vara motiverad när det gäller mat i dag!!

Nu väntar jobbet...och idag står det att köpa inneskor till sonen...

Ha en bra dag!!!

Carpe diem!