...vet inte om det är så här för fler...men framförallt med min yngsta (7½år) så måste jag "tvinga" på henne varma kläder ...trodde att jag skulle bli galen i hallen nyss...

VARFÖR är det så svårt att ha varma sköna kläder på sig???

-Nu kommer jag att se skitful ut i dag...

ändå var det en bomullströja i ganska grov stickning med silvertryvk och en dragkedja på halsen...suck!

Annars så är det jobbet som gäller snart ! Jag ska gå på utflykt med halva barngruppen och de har med eget fika - det ska bli härligt - vi har en solig men kall dag att se fram emot!!

Ha en bra dag och var rädda om varandra !

..ja vilka tankar jag har fått de senaste dagarna...

För mig har ett till barn i familjen inte funnits på kartan...men nu helt plötsligt så har tanken tagit plats hos mig...

Med mina två äldsta barns ...hur ska jag skriva...ja handikapp kanske...så har jag börja tänka i banor som att det kommer bli vår yngsta dotter som kommer att bli deras stöd i livet...och kanske det blir ett stort ansvar för henne...och då vore det ju skönt att kunna dela det med ett syskon till... mörka tankar...

Tankarna har kommit nu när jag plockade ut spiralen förra veckan...samt när vår sons läkare föreslog en ny psykologutredning...jag är ju trots allt "bara" 42 år...men neeeej...det är ändå inga realistiska tankar...

...och i dag var första mensdagen...så nu har jag tagit första pillet på p-pillerkartan....

Jag känner att jag fortfarande är i lite chock över min dotters diagnos - autistisk syndrom...och jag kan inte rikigt se henne som vuxen...och vad vet vi om framtiden??? hon kommer kanske att klara sig alldeles utmärkt efter sina förutsättningar...

... ja nu är de iväg "alla 3"...maken är ledig idag, så nu skjutsar han...

I dag är en vanlig dag...snart iväg till jobbet, maken hämtar vår yngsta med kompis efter skolan, jag hämtar sonen när jag slutar... vår äldst kommer hem själv!

Maken ska åka med sonen till habiliteringen och träffa logoped i dag, vi ska få något träningsprogram för att öka sensibiliteten kring vår sons mun...hoppas att det ger resultat ...vi ska köra det intensivt i ca 5-6 veckor...

Sonen har också "fått" en dator via skolan för personligt bruk så han får ta med den hem också - hoppas verkligen att den ska bli ett stort stöd för honom!!!

Nej nu är nog maken hemma snart så nu är det bäst att jag sätter fart och gör mig i ordning till jobbet!!

Carpe diem

...jag har helt enkelt varken tid eller kraft att skriva i bloggen  även fast att jag tycker att det är avkopplande och sorterande för mina tankar...

Den tid som jag använder vid datorn så läser jag istället gärna andras bloggar och facebookar...

Det som har hänt sedan sist är att jag nu äter som vanligt igen...och det går ganska bra...faller gärna in i att ta en kaka vid fika, nallar liite av lördagsgodiset och så...det måste jag sluta med!! Jag har bestämt mig för att fika vid festligare tillfällen...alltså inte varje gång det bjud på kaffe och doppa...

I helgen har jag iallafall promenerat två gånger... det har inte funkat under veckan med egen tid för mig... farfar´s är bortresta och maken har jobbat mycket kvällar...men jag kämpar vidare med att få till den vanan...

I veckan hade jag äntligen tid hos min gynekolog, ja det är ju med blandade känslor jag skriver äntligen...men det är ju såå skönt när det är gjort!

Jag har ju en historia med cellförändringar och operation för ca 20 år sedan, och så fick jag ju i fjol ett svar från ett rutincellprov som visade cellförändringar... så nu har jag behandlats för det och de sista proven som jag har lämnat har vairt bra. men trots det har jag oroat mig och haft mycket mellanblödningar...som jag har satt i samband med mina cellförändringar...dumt nog...

När jag nu pratade med min gynekolog så tyckte hon att jag skulle ta ut min spiral som jag har haft i ca 7 år, hon trodde att mellanblödningarna berodde på den...

Efter det så har jag INGA blödningar alls - känns helt fantastiskt!!! Så nu blir det p-piller i ett halvår i alla fall...om det inte ska bli ett lille/ lilla syskon.... ;-) är ju i så fall sista chansen...är 42 nu...

Vi har också varit föräldragrupp om autism och på föräldrasamtal kring vår son och en eventuell nu psykologutredning...för en eventuell ny diagnos...så senaste veckan har verkligen varit tung...

Orkar inte skriva mer om det nu....

I går hade jag ett "möte" med min yngsta dotter...hon mår lite dåligt av att våra äldre barn tar så mycket kraft och energi, det är mycket möten och träffar som vi går på...hon säger ni går bara på möten och möten...så därför bokade jag in ett lördagsmöte med henne...lunch på stan och så shopping på det , hon var mycket nöjd när vi åkte hem! Shoppingen bestod av en skinnjacka, 1 Hannah Montana t-shirt och 1 High school musical t-shirt samt diverse glittriga strumpor och hårspännen...

Nu är maken med barnen på badhuset...därav lugnet och bloggandet.

Annars så har relationen varit lite frostig mellan mig och maken...jag tycker inte att han förstår  min arbetsbörda med barnen och hemmet...och så ska han iväg på två utlandsresor i jobbet - på eget initiativ...grrrrrrr

Mest oväntat och positivt har varit att jag har fått en "slant"från min far...han hade i sin tur fått en "större" slant från en relativt avlägsen släkting... mycket oväntat men roligt!!!

Blir nog en 50-årsresa när maken fyller jämt om ca 2 år....

Ja nu har jag börjat att äta mat igen - efter nästan 3 veckor med xtravaganzas soppor...

och det känns såå skönt!!

I dag har jag och sonen varit på shoppingstråt...shoppat till mig - och faktiskt hittat några klänningar och en blus/tunika från Bondelid  och jag har handlat  allt i stl 40 eller M !!! Det var ett tag sedan...

I kväll så har vi ätit kyckling och en god fetaost sallad...barnen och maken fick sås och strips. Men jag har också haft lördagsmys med lite naturgodis, lite dessertost och kex och ett glas vin!!!

I morgon väntar en dag med mycket fotboll...sonen spelar sin sita match för säsongen och så ska vi hjälpa till med försäljningen...

Känner mig lite trött efter dotterns natt gäst spel i går...sen kväll och tidig morgon med mycket fnitter  så det blir nog snart natti natti för mig...

Här kommer mina nya och gamla mått ...roligt att skriva tycker jag...

Första gången som jag mätte mig var 14/3 och då såg det ut så här:

överarm   39cm

midja   105cm

höft   129cm

lår   73,5cm

I dag den 25/9, alltså lite drygt 6 månader så ser det ut så här:

överarm   30cm

midja   83,5 cm

höft   106cm

lår   60,5cm

Inga modell mått men helt OK för mig!

...ja idag var jag uppe före tuppen ..öppnade på förskolan istället för

en arbetskamrat som åkt till Sthlm.

Jag har ju annars fått fasta tider - 9-14 - super!!!

Men idag blir det alltså en ännu tidigare dag!

Och ingen vägning eller mätning hann jag med i morse...

får se om jag tar fram måttbandet i kväll..

Sonen ska klippa sig m farfar´s och sedan sova över där, min stora tjej ska på kalas 18-21 och lilltjejen ska få övernattningsfrämmande... så det blir en lugn fredagsmyyys med Idol skulle jag tro i kväll....

... ja, som en fånge känner jag mig just nu... 

arg och uppgiven...

och ledsen på mig själv för att jag t.ex inte kan säga nej...suck!

I dag hade jag bestämt mig för att säga nej till min yngsta dotters kompisar, efter klockan 18 ca...så att jag ska kunna gå ut och ta en promenad...men jag KAN inte...vet inte hur jag ska göra???

Nu har hon två kompisar här... maken är på fotbollsträning med sonen...

Jag känner också att jag aldrig kan göra det som jag vill eller har lust med...har t.ex inte varit in till stan på månader, själv eller med en kompis...

Min man jobbar väldigt mycket kvällar och han har dessutom fotboll med sonen 2 kvällar i veckan...

De få gånger som jag har åkt iväg in till stan känner jag mig alltid stressad...

Även barnen ger mig dåligt samvete om jag någon gång ska åka iväg på något...även om jag är hemma varje em och i princip varje kväll...

I grunden så kanske det är mitt eget fel...eftersom jag alltid finns hemma för dem...

Men det är väl så det ska vara... utan att jag ska känna mig som en skurk om jag ska ta en promenad, handla eller åka på något möte...

När barnen ska gå och sova så brukar vi natta dem i sina sängar...och om inte jag följer med upp på kvällen...så är det som om jag ALDRIG följer med dem upp...

Suck, suck...

Det är jag som håller reda på alla veckobrev (3st) = gymnastikväskor, utflyktsfika mm, handlar, lagar middag, tvättar och lägger fram kläder,möten, duschar barnen, kvällsfika, läxor...

Just nu längtar jag efter en förstående man som inte "måste se en alltid lika viktig fotbollsmatch på TV", lite shopping och varför inte lite MAT !!!

Ja liite synd om mig är det nog...

Jag har börjat att räkna ner dagarna tills jag ska sluta med mina soppor...som det känns nu så slutar jag nog efter helgen...så på måndag blir det vägning...

Och i morgon tror jag att jag ska mäta mig  ska jämföra mina mått med när jag startade i mars...